Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
Mar Daudi. Pak obed ni Jehova Nyasaye ma en Lwandana, pakeuru en motego lwetena ne lweny, kendo en momiyo lith lwetena bedo mongʼith e kedo.
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
En Nyasacha ma jahera kendo en ohingana, bende en kar pondona kendo en jakonyna. En okumbana ma agengʼorago, kendo en ema oloyona joma ni e bwoya.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
Dhano to en angʼo, yaye Jehova Nyasaye, momiyo iketo chunyi kuome, koso wuod dhano to en angʼo, momiyo isiko ipare?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
Dhano chalo gi muya nono kendo ndalone chalo gi tipo makadho piyo.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
Wuogi e polo, yaye Jehova Nyasaye, wuogi mondo ilor piny; lor piny imul gode, mondo gidhuol iro.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Or mil polo, mondo ike wasigu; dir aserni magi, mondo itiekgi.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Rie lweti koa e polo nyaka piny, mondo ikonya, kendo igola, e pige ma tekregi ngʼeny, kendo e lwet jopinje mamoko,
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
ma dhogi opongʼ gi miriambo kendo ma lwetgi ma korachwich opongʼ gi wuondruok.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
Abiro weroni wer manyien, yaye Nyasaye; abiro weroni wer mamit ka agoyoni thum man-gi tonde apar,
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
abiro werne Jal mamiyo ruodhi locho, kendo makonyo Daudi jatichne e dho ligangla mager.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Konya kendo gola e lwet jopinje mamoko, ma dhogi opongʼ gi miriambo kendo ma lwetgi ma korachwich opongʼ gi wuondruok.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
Eka yawuotwa biro chalo gi yiende mayudo pi maber, kendo nyiwa biro chalo gi sirni modol maber mondo olich dala ruoth.
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Dechewa biro pongʼ gi kit mwandu duto. Rombewa biro medore gana gi gana, ee, gibiro bedo gana mathoth e lek magwa,
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
kendo rwedhi magwa biro ywayo misike mapek. Jokwoge ok nodonj e kundewa, bende ok noterwa e twech, kendo yoreyore ok nogo e gwengʼwa.
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Ogwedh joma gigi gin adier kuomgi; kendo ogwedh jogo ma Nyasachgi en Jehova Nyasaye.
