Psaltaren 144
1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
Yahweh Pakai chu thangvah'un Amachu kasongpi ahi. Aman kakhut teni hi galsatje dan eihil in, chule kakhut jung hohi galsatna'a manchahje dan eihil ahi.
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
Amahi eipanpi phapen leh kakulpi ahin, kahoidohna pal leh eihuhdohpa ahi. Chitin namtin anoijah akunsahji ahi.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
O Yahweh Pakai, mihem hi ipi hija hibanga nagel-lut'a, mihem chapa jeng jong ipi hija hibanga nakhohsah hitam?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
Ajeh chu mihem hi hai khatseh'a hing ahibouvin, ahin-nikho jong nisa-lep tobanga mangpai thei ahibouve.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
Yahweh Pakai vanho hinhong in hung kum lhan, molsang hohi tham'in lang meikhun len mangsah in.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
Kehchang len-dohsah inlang galmite thejalsah in! Nathalchang kap inlang jamsah soh hel in.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
Vanna kon'in nakhut hin lhang in, twithuh lah'a konleh kagalmite thaneina'a kon in nei huhdoh in.
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Akam'un jou jeng aseijun, thudih kaseije atiuvin akihahsel un, hinlah jou jeng aseijun ahi.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
O ka Pathen Elohim, na henga lathah khat sange; selangdah jangsom kibut chu mangchan na vahchoila sange.
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
Ajeh chu nangman lengho galjona napen! Nalhacha David jong athi nading chemjam'a kon in nahuhdoh jin ahi.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
Neihuhdoh'in! Kagalmite thaneina'a kon'in neihuhdoh'in, akam un jou jeng aseijun; thutah kaseiding ahi tin akihahsel-un, hinlah jou jengseh aseijun ahi.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
Kachapateu akhandon laijun thingphung phatah bang in khanlhit sah in, ka chanuteu jong leng inpi jemhoi dinga kisem khompi hoitah ho bang u-hen.
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
Ka chang pang jouseu jong lousoh jouse pum'in dimsoh hen, kalou jaova kagan chateu asang sang in, sangsom som chan geijin pung hen.
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
Kagancha teu gai pha hen, veiset le apengsol um hih hel hen! Ka khopi sung jenguva jong lung gim khoisat beihel hen.
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
Hitobang thilpha achunga lhung ho kipah uhen! chule a Pathen'u Elohim, Yahweh Pakai hikha nam mite chu kipah cheh'u hen!
