< Psaltaren 142 >
1 En sång av David; en bön, när han var i grottan. Jag höjer min röst och ropar till HERREN, jag höjer min röst och beder till HERREN.
Nzembo ya Davidi. Maloba na ye tango azalaki kati na ebombamelo ya mabanga. Na mongongo makasi, nazali koganga epai na Yawe; na mongongo makasi, nazali kobondela Yawe.
2 Jag utgjuter inför honom mitt bekymmer, min nöd kungör jag för honom.
Natalisi likambo na ngai liboso na Ye, natandi pasi na ngai liboso na Ye.
3 När min ande försmäktar i mig, är du den som känner min stig. På den väg där jag skall gå hava de lagt ut snaror för mig.
Soki molimo na ngai elembi kati na ngai, Yo oyebi epai nazali kokende. Batieli ngai motambo na nzela oyo nazali kotambola.
4 Skåda på min högra sida och se: där finnes ingen som kännes vid mig. Ingen tillflykt återstår för mig, ingen finnes, som frågar efter min själ.
Bwaka miso na ngambo ya loboko ya mobali mpe tala! Moto ata moko te ayebi ngai lisusu, nazali lisusu na ekimelo te, moto ata moko te azali komitungisa na tina na ngai!
5 Jag ropar till dig, o HERRE, jag säger: "Du är min tillflykt, min del i de levandes land."
Yawe, nagangi epai na Yo! Nalobi: « Ozali ebombamelo na ngai, libula na ngai kati na mokili ya bato ya bomoi! »
6 Akta på mitt rop, ty jag är i stort elände; rädda mig från mina förföljare, ty de äro mig övermäktiga.
Yoka koganga na ngai, pamba te nazali na pasi makasi! Kangola ngai wuta na maboko ya banyokoli na ngai, pamba te baleki ngai na makasi.
7 För min själ ut ur fängelset, så att jag får prisa ditt namn. Omkring mig skola de rättfärdiga församlas, när du gör väl mot mig.
Bimisa ngai na boloko mpo ete nasanzola Kombo na Yo! Bato ya sembo bakoya kozingela ngai sima na Yo kosalela ngai bolamu.