< Psaltaren 141 >

1 En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.
Psaume de David. Yahweh, je t’invoque; hâte-toi de venir vers moi; prête l’oreille à ma voix, quand je t’invoque.
2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.
Que ma prière soit devant ta face comme l’encens, et l’élévation de mes mains comme l’offrande du soir!
3 Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.
Yahweh, mets une garde à ma bouche, une sentinelle à la porte de mes lèvres.
4 Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.
N’incline pas mon cœur vers des choses mauvaises; ne l’incline pas à se livrer à des actes de méchanceté avec les hommes qui commettent l’iniquité; que je ne prenne aucune part à leurs festins!
5 Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;
Que le juste me frappe, c’est une faveur; qu’il me reprenne, c’est un parfum sur ma tête; ma tête ne le refusera pas, car alors je n’opposerai que ma prière à leurs mauvais desseins.
6 deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.
Mais bientôt leurs chefs seront précipités le long des rochers; et l’on écoutera mes paroles, car elles sont agréables.
7 Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand. (Sheol h7585)
Comme lorsqu’on laboure et que l’on ameublit la terre, ainsi nos ossements sont semés au bord du schéol. (Sheol h7585)
8 Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.
Car vers toi, Seigneur Yahweh, je tourne mes yeux; auprès de toi je cherche un refuge: n’abandonne pas mon âme!
9 Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.
Préserve-moi des pièges qu’ils me tendent, des embûches de ceux qui font le mal!
10 De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.
Que les méchants tombent dans leurs propres filets, et que j’échappe en même temps!

< Psaltaren 141 >