Psaltaren 141
1 En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.
A psalm of David. Lord, I call to you: hasten, to me, attend to my voice, when I call to you.
2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.
Let my prayer be presented as incense before you, and my uplifted hands as the evening meal-offering.
3 Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.
Set, O Lord, a watch on my mouth, put a guard on the door of my lips.
4 Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.
Incline not my heart to an evil matter, to busy myself in deeds of wickedness, in company with workers of evil: never may I partake of their dainties.
5 Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;
A wound or reproof from a good person in kindness is oil which my head shall never refuse. In their misfortune my prayer is still with them.
6 deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.
Abandoned they are to the hands of their judges: they shall learn that my words are true.
7 Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand. (Sheol h7585)
Like stones on a country road cleft and broken so lie our bones scattered for Death to devour. (Sheol h7585)
8 Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.
But my eyes are turned towards you, O Lord. Do not pour out my life, for in you I take refuge.
9 Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.
Keep me safe from the trap they have laid for me, from the snares of the workers of trouble.
10 De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.
Into their own nets let wicked people fall; while I pass by in safety.
