Psaltaren 141

1 En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.

Aw Angraeng, nang to kang kawk; kai khaeah karangah angzo ah; nang kang kawk naah, ka lok hae tahngai pae ah.

2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.

Lawk ka thuihaih to na hmaa ah hmuihoih baktih, ka payangh ih ban loe duembang ah sak ih angbawnhaih baktiah om nasoe.

3 Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.

Aw Angraeng, ka pakha ah toepkung to na suem pae ah; kai ih pahni thok hae na toep pae ah.

4 Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.

Kahoih ai hmuen to sak hanah, kai ih palung hae kahoih ai hmuen sah kaminawk hoi nawnto paqoi hmah; nihcae ih caaknaeknawk doeh na pacah hmah.

5 Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;

Katoeng kami mah kai na bop nasoe, to tiah ang bohhaih loe amlunghaih ah ni om tih; zoeh doeh na zoeh nasoe, ka lu hanah kahoih koek situi ah ni om tih, ka lu mah angmaa mak ai. Toe sethaih sah kaminawk mah sak ih hmuennawk pongah lawk ka thuih vop.

6 deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.

Nihcae ukkungnawk amngoe taengah vah o naah loe, ka thuih ih loknawk loe luep pongah, nihcae mah ka thuih ih loknawk to thaih o.

7 Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand. (Sheol h7585)

Thing to boeng moe, long ah pakhoih baktih toengah, taprong taengah kaicae ih ahuhnawk to a haeh o phang. (Sheol h7585)

8 Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.

Toe, Aw Angraeng Sithaw, ka mik mah loe nang ni ang danh; kai loe nang khaeah ni kam ha; ka hinghaih hae raihaih hoiah na caeh taak hmah.

9 Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.

Kai han patung ih thaang hoi kasae sah kaminawk mah patung ih dongnawk thung hoiah na loisak ah.

10 De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.

Ka loih pacoengah, kasae sah kaminawk loe angmacae ih palok pongah aman o nasoe.