< Psaltaren 140 >
1 För sångmästaren; en psalm av David. Rädda mig, HERRE, från onda människor, bevara mig från våldets män,
Izbavi me, Gospode, od èovjeka zloga, saèuvaj me od nasilnika,
2 för dem som uttänka ont i sina hjärtan och dagligen rota sig samman till strid.
Koji pomišljaju zlo u srcu i svaki dan podižu rat;
3 De vässa sina tungor likasom ormar, huggormsgift är inom deras läppar. (Sela)
Oštre jezik svoj kao zmija, jed je aspidin u ustima njihovijem.
4 Bevara mig, HERRE, för de ogudaktigas händer, beskydda mig för våldets män, som uttänka planer för att bringa mig på fall.
Saèuvaj me, Bože, od ruku bezbožnièkih, od nasilnika sahrani me, koji misle da potkinu noge moje.
5 Stolta människor lägga ut för mig snaror och garn; de breda ut nät invid vägens rand, giller sätta de för mig. (Sela)
Oholi mi namjestiše zamke i prugla, metnuše mi mrežu na put, preðu razapeše mi.
6 Jag säger till HERREN: "Du är min Gud." Lyssna, o HERRE, till mina böners ljud.
Rekoh Gospodu: ti si Bog moj, usliši, Gospode, glas moljenja mojega.
7 HERRE, Herre, du min starka hjälp, du beskärmar mitt huvud, på stridens dag.
Gospode, Gospode, krjepki spasitelju moj, zakloni glavu moju u dan ratni!
8 Tillstäd icke, HERRE; vad de ogudaktiga begära; låt deras anslag ej lyckas, de skulle eljest förhäva sig. (Sela)
Ne daj, Gospode, bezbožniku što želi, ne daj mu da dokuèi što je naumio, da se ne uznose.
9 Över de mäns huvuden, som omringa mig, må den olycka komma, som deras läppar bereda.
Otrov onijeh što su oko mene, pogibao usta njihovijeh neka se obrati na njih.
10 Eldsglöd må regna över dem; må de kastas i eld, i djup som de ej komma upp ur.
Neka padne na njih živo ugljevlje; neka ih on baci u oganj, u propasti, da ne ustanu.
11 En förtalets man skall ej bestå i landet; en ond våldsman skall jagas, med slag på slag.
Èovjek jezièan neæe se utvrditi na zemlji, nepravednoga æe zloæa uvaliti u pogibao.
12 Jag vet att HERREN skall utföra den betrycktes sak och skaffa de fattiga rätt.
Znam da æe Gospod pokazati pravdu nevoljnome i pravicu ubogima.
13 Ja, de rättfärdiga skola prisa ditt namn och de redliga bo inför ditt ansikte.
Da! pravedni æe slaviti ime tvoje, pravi æe ostati pred licem tvojim.