< Psaltaren 139 >

1 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
Kuom jatend wer. Zaburi mar Daudi. Yaye Jehova Nyasaye, isenona kendo ingʼeya.
2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Ingʼeya sa ma abet piny nyaka sa ma aa malo; adier, ingʼeyo parona gi kuma bor.
3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
Bende ingʼeyo yorega ma aluwo kod kuonde ma ayweyoe; yorena duto oyangoreni maber.
4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
Kata kapok wach moro owuok e dhoga to ingʼeye malongʼo, yaye Jehova Nyasaye.
5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
Ilwora koni gi koni mi iketa diere; adier, iseuma duto gi lweti.
6 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
Rieko ma kamano lichna miwuoro, kendo otutna moyombo pacha.
7 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
Dadhi kure eka apond ne Roho mari? Koso kanye ma daring adhiye mondo apondni?
8 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
Ka aidho e polo, to in kuno; ka aloso kitandana e bur matut, to in kuno. (Sheol h7585)
9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
Ka aidho yamb kogwen mondo otera e tok nam komachielo,
10 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
to kata kuno bende lweti biro telonae, kendo lweti ma korachwich biro maka motegno.
11 Och om jag sade: "Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig",
Ka awacho niya, “Mudho biro ima adier kendo ler biro lokorena otieno,”
12 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
to in mudho ok timni mudho kendo otieno rienyni ka odiechiengʼ, nimar mudho chaloni ler.
13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
In ema ne ichweyo dhanda maiye, adier, ne ingʼina maber gi ei minwa.
14 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
Apaki nikech ne ichweya mongʼith kendo malich miwuoro; tijeni misetimo lich, kendo angʼeyo mano maber.
15 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
Fuonde mag ringra ne ok opondoni, kane ochweya ei minwa, kane ochwe ringra e kama opondo,
16 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
wangʼi ne oneno ringra ei minwa; ndalona duto e piny-ka ne ondiki chon gi lala, e kitabu mari kane pok kata achiel kuomgi obetie.
17 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
Mano kaka pachi tutna, yaye Nyasaye! Mano kaka gingʼeny mokalo akwana kargi duto!
18 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
Ka dine bed ni anyalo kwanogi, to dine giloyo kuoyo gi ngʼeny. Sa ma achiew to ayudo ni pod an mana kodi.
19 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
Yaye Jehova Nyasaye, mad iyie ineg joma timbegi richo! Ayiuru buta, un joma rich chwero remb ji omakogi!
20 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
Giwuoyo kuomi gi paro marach; adier, wasiki tiyo gi nyingi e yo marach.
21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
Donge amon gi jomamon kodi, yaye Jehova Nyasaye, koso donge ok awinjra gi joma chungʼ mondo oked kodi?
22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
Achayogi kendo aonge kodgi gi tich adier akwanogi kaka wasika.
23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
Nona, yaye Jehova Nyasaye, mondo ingʼe chunya; tema, mondo ingʼe pacha.
24 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
Tim kamano mondo ineane ka nitie gimoro marach kuoma, mondo itera e yor ngima mochwere.

< Psaltaren 139 >