Psaltaren 139
1 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
Hina Gode! Dia da na hou abodele, huluane dawa:
2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Dia da na hamobe huluanedafa dawa: Di da badiliawane lela, na asigi dawa: su huluane dawa:
3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
Na da hawa: hamonanea amola hele esalea, na hamobe huluane Dia dawa:
4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
Na da hame sia: iawane, na sia: musa: dawa: i huluane Dia dawa:
5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
Di da na sisiga: le, Dia gasaga na gaga: i diala.
6 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
Dia na hou dawa: digi da oso dogoi. Be na da Dia hou dawa: digimu da hamedei.
7 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
Na da Diba: le hobeamu da hamedei. Na da Dia midadi fisili hobeamu da hamedei.
8 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
Na da muagado heda: i ganiaba, Di da amogawi esalebe ba: la: loba. Na da bogosu sogebia asiaba, Di da amogawi esalebe ba: la: loba. (Sheol h7585)
9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
Na eso maba gusu hagili ahoa ganiaba, o guma: dini badiliadafawane esala ganiaba,
10 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
Di da amogai na oule bisili masa: ne amola na fidima: ne esalebe ba: la: loba.
11 Och om jag sade: "Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig",
Na da gasi ea na wamolegema: ne adole ba: loba, o hadigi nama sisiga: i dialebe amoea afadenene bu gasima: ne adole ba: loba, na da wamolegei dagoi hame ba: la: loba.
12 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
Bai gasi dunasi da Dima gasi hame gala, amola gasi da Dia siga eso ea hadigi agoai ba: sa. Gasi amola hadigi da Dima defele ba: sa.
13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
Di da na da: i huluane hahamoi. Di da na da: i huluane na: me ea hagomo ganodini disisi.
14 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
Dunu huluane da Diba: le beda: mu da defea. Amaiba: le, na Dima nodosa. Dia hamobe huluane da degabo amola noga: idafa. Amo huluane na dawa:
15 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
Di da na gasa na: me ea hagomo ganodini noga: le hahamone, disisilaloba, na da amogawi wamowane alelaloba, na da amogawi esaloba, Di da na dawa: digi dagoi.
16 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
Na da hame lalelegeiawane, Dia na dawa: i. Na da hame lalelegeiawane na esaloma: ne ilegei, amo Di da Dia meloa amo ganodini dedene legei.
17 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
Gode! Dia asigi dawa: su amo na dawa: mu bagadewane gogolesa. Dia asigi dawa: su da bagohame gala.
18 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
Na da Dia asigi dawa: su idisa ganiaba, ilia da idimu gogolei, sa: i boso su idi agoai gala: loba. Na da nedigisia, Di amola ani gilisili esalebe ba: sa.
19 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
Gode! Na dawa: loba da Dia wadela: i hamosu dunu fane lelegemu. Na dawa: loba da mosolasu dunu na yolesima: mu.
20 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
Ilia Dima lasogole baligidu sia: daha. Ilia Dia Dio amoma lasagole sia: sa.
21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
Hina Gode! Na da Dima higabe dunu ilima bagade higasa. Na da Dima ododoga: be dunu ilima higasa.
22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
Na da ili dafawanedafa higasa. Ilia da nama ha lai dunu agoai ba: sa.
23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
Gode! Na asigi dawa: su, Dia abodema! Nama adoba: le, na asigi dawa: su hogole ba: ma.
24 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
Na wadela: iyale, Dia hogole ba: ma! Amola Dia fifi ahoanusu logoga masa: ne, nama logo olema.
