< Psaltaren 135 >

1 Halleluja! Loven HERRENS namn, loven det, i HERRENS tjänare,
הַלְלוּ יָהּ ׀ הַֽלְלוּ אֶת־שֵׁם יְהוָה הֽ͏ַלְלוּ עַבְדֵי יְהוָֽה׃
2 I som stån i HERRENS hus, i gårdarna till vår Guds hus.
שֶׁעֹֽמְדִים בְּבֵית יְהוָה בְּחַצְרוֹת בֵּית אֱלֹהֵֽינוּ׃
3 Loven HERREN, ty HERREN är god, lovsjungen hans namn, ty det är ljuvligt.
הַֽלְלוּ־יָהּ כִּי־טוֹב יְהוָה זַמְּרוּ לִשְׁמוֹ כִּי נָעִֽים׃
4 Se, HERREN har utvalt Jakob åt sig, Israel till sin egendom.
כִּֽי־יַעֲקֹב בָּחַר לוֹ יָהּ יִשְׂרָאֵל לִסְגֻלָּתֽוֹ׃
5 Ty jag vet att HERREN är stor, att vår Herre är förmer än alla gudar.
כִּי אֲנִי יָדַעְתִּי כִּי־גָדוֹל יְהוָה וַאֲדֹנֵינוּ מִכָּל־אֱלֹהִֽים׃
6 HERREN kan göra allt vad han vill, i himmelen och på jorden, i haven och i alla djup;
כֹּל אֲשֶׁר־חָפֵץ יְהוָה עָשָׂה בַּשָּׁמַיִם וּבָאָרֶץ בַּיַּמִּים וְכָל־תְּהוֹמֽוֹת׃
7 han som låter regnskyar stiga upp från jordens ända, han som låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum;
מַֽעֲלֶה נְשִׂאִים מִקְצֵה הָאָרֶץ בְּרָקִים לַמָּטָר עָשָׂה מֽוֹצֵא־רוּחַ מֵאֽוֹצְרוֹתָֽיו׃
8 han som slog de förstfödda i Egypten, både människor och boskap;
שֶֽׁהִכָּה בְּכוֹרֵי מִצְרָיִם מֵאָדָם עַד־בְּהֵמָֽה׃
9 han som sände tecken och under över dig, Egypten, över Farao och alla hans tjänare;
שָׁלַח ׀ אֹתוֹת וּמֹפְתִים בְּתוֹכֵכִי מִצְרָיִם בְּפַרְעֹה וּבְכָל־עֲבָדָֽיו׃
10 han som slog stora folk och dräpte mäktiga konungar:
שֶֽׁהִכָּה גּוֹיִם רַבִּים וְהָרַג מְלָכִים עֲצוּמִֽים׃
11 Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan, med alla Kanaans riken,
לְסִיחוֹן ׀ מֶלֶךְ הָאֱמֹרִי וּלְעוֹג מֶלֶךְ הַבָּשָׁן וּלְכֹל מַמְלְכוֹת כְּנָֽעַן׃
12 och gav deras land till arvedel, till arvedel åt sitt folk Israel.
וְנָתַן אַרְצָם נַחֲלָה נַחֲלָה לְיִשְׂרָאֵל עַמּֽוֹ׃
13 HERRE, ditt namn varar evinnerligen, HERRE, din åminnelse från släkte till släkte.
יְהוָה שִׁמְךָ לְעוֹלָם יְהוָה זִכְרְךָ לְדֹר־וָדֹֽר׃
14 Ty HERREN skaffar rätt åt sitt folk, och över sina tjänare förbarmar han sig.
כִּֽי־יָדִין יְהוָה עַמּוֹ וְעַל־עֲבָדָיו יִתְנֶחָֽם׃
15 Hedningarnas avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
עֲצַבֵּי הַגּוֹיִם כֶּסֶף וְזָהָב מַעֲשֵׂה יְדֵי אָדָֽם׃
16 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
פֶּֽה־לָהֶם וְלֹא יְדַבֵּרוּ עֵינַיִם לָהֶם וְלֹא יִרְאֽוּ׃
17 de hava öron och lyssna icke till, och ingen ande är i deras mun.
אָזְנַיִם לָהֶם וְלֹא יַאֲזִינוּ אַף אֵין־יֶשׁ־רוּחַ בְּפִיהֶֽם׃
18 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
כְּמוֹהֶם יִהְיוּ עֹשֵׂיהֶם כֹּל אֲשֶׁר־בֹּטֵחַ בָּהֶֽם׃
19 I av Israels hus, loven HERREN; I av Arons hus, loven HERREN;
בֵּית יִשְׂרָאֵל בָּרֲכוּ אֶת־יְהוָה בֵּית אַהֲרֹן בָּרֲכוּ אֶת־יְהוָֽה׃
20 I av Levis hus, loven HERREN; I som frukten HERREN, loven HERREN.
בֵּית הַלֵּוִי בָּרֲכוּ אֶת־יְהוָה יִֽרְאֵי יְהוָה בָּרֲכוּ אֶת־יְהוָֽה׃
21 Lovad vare HERREN från Sion, han som bor i Jerusalem! Halleluja!
בָּרוּךְ יְהוָה ׀ מִצִיּוֹן שֹׁכֵן יְֽרוּשָׁלִָם הַֽלְלוּ־יָֽהּ׃

< Psaltaren 135 >