Psaltaren 133

1 En vallfartssång; av David. Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans.

«Yuⱪiriƣa qiⱪix nahxisi»; Dawut yazƣan küy: — Ⱪara, mana, ⱪerindaxlar birliktǝ turux nemidegǝn yahxi, nemidegǝn xerindur!

2 Det är likt den dyrbara oljan på huvudet, som flyter ned i skägget, ned i Arons skägg, som flyter ned över linningen på hans kläder.

U Ⱨarunning bexiƣa tɵkülüp, saⱪilidin aⱪⱪan awu ⱪimmǝtlik maydǝk, U Ⱨarunning saⱪilidin eⱪip, Kiyim-keqǝkning yaⱪisiƣa qüxkǝn ⱪimmǝtlik mayƣa ohxaydu;

3 Det är likt Hermons dagg, som faller ned på Sions-bergen. Ty där beskär HERREN välsignelse, liv till evig tid.

U yǝnǝ Ⱨǝrmon teƣidiki xǝbnǝmning Zion taƣliriƣa qüxüxigǝ ohxaydu; Qünki xu yǝrdǝ Pǝrwǝrdigar bǝrikǝtni — Yǝni mǝnggülük ⱨayatni buyruƣan!