Psaltaren 133

1 En vallfartssång; av David. Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans.

Ko e Hiva ʻa Tevita maʻae ʻalu hake. Vakai ki hono lelei pea mo hono fakafiemālie, ʻoe nofo fakataha ʻae kāinga ʻi he feʻofoʻofani!

2 Det är likt den dyrbara oljan på huvudet, som flyter ned i skägget, ned i Arons skägg, som flyter ned över linningen på hans kläder.

‌ʻOku tatau ia mo e lolo mahuʻinga ki he ʻulu, ʻaia naʻe tafe hifo ki he halakava, ʻio, ko e halakava ʻo ʻElone: pea ʻalu hifo ki he kapa ʻo hono ngaahi kofu;

3 Det är likt Hermons dagg, som faller ned på Sions-bergen. Ty där beskär HERREN välsignelse, liv till evig tid.

‌ʻOku hangē ko e hahau ʻo Heamoni, pea hangē ko e hahau naʻe tō ki he ngaahi moʻunga ʻo Saione, he naʻe fekau ʻi ai ʻe Sihova ʻae monūʻia, ʻio, ko e moʻui taʻengata.