< Psaltaren 132 >
1 En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
Oluyimba nga balinnya amadaala. Ayi Mukama jjukira Dawudi n’okubonaabona kwe yagumiikiriza kwonna.
2 han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
Nga bwe yalayirira Mukama, ne yeeyama eri Katonda Ayinzabyonna, Katonda wa Yakobo,
3 "Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
ng’agamba nti, “Siriyingira mu nnyumba yange, wadde okulinnya ku kitanda kyange.
4 jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
Sirikkiriza tulo kunkwata newaakubadde okuzibiriza amaaso gange,
5 förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
okutuusa lwe ndimala okufunira Mukama ekifo; ekifo eky’okubeeramu ekya Katonda Ayinzabyonna, Katonda wa Yakobo.”
6 Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
Laba, twakiwulirako mu Efulasa, ne tukizuula mu nnimiro ya Jaali.
7 Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
Kale tugende mu kifo kye mw’abeera, tumusinzirize awali entebe y’ebigere bye.
8 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
Golokoka, Ayi Mukama, ogende mu kifo kyo mw’owummulira; ggwe n’Essanduuko yo ey’Endagaano, eraga obuyinza bwo.
9 Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
Bakabona bo bambazibwe obutuukirivu, n’abatukuvu bo bayimbe n’essanyu.
10 För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
Ku lulwe Dawudi omuddu wo, tomugaana oyo gwe wafukako amafuta.
11 HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
Mukama Katonda yalayirira Dawudi ekirayiro ekitaliggwaawo, era talikivaako. Kubanga yamugamba nti, “Omu ku batabani bo gwe ndituuza ku ntebe yo ey’obwakabaka.
12 Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
Batabani bo bwe banaakuumanga Endagaano yange n’ebiragiro byange bye nnaabayigirizanga, ne batabani baabwe nabo banaatuulanga ku ntebe yo ey’obwakabaka emirembe gyonna.”
13 Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
Kubanga Mukama yalonda Sayuuni, nga kye yasiima okutuulangamu, n’agamba nti:
14 Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
“Kino kye kifo mwe nnaawummuliranga emirembe gyonna; omwo mwe nnaatuulanga nga ndi ku ntebe ey’obwakabaka kubanga nkisiimye.
15 Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
Nnaakiwanga omukisa ne nkiwa n’ebirungi, era n’abaavu baamu nnaabakkusanga ebyokulya.
16 Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
Bakabona baakyo, obulokozi bunaabanga kyambalo kyabwe; n’abatukuvu baakyo banaayimbanga ennyimba ez’essanyu n’essanyu.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
“Eyo gye ndyaliza batabani ba Dawudi obuyinza; ne muteekerawo ettabaaza olw’oyo gwe nayiwako amafuta.
18 Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."
Abalabe be ndibajjuza ensonyi, naye ye ndimwambaza engule ey’ekitiibwa ekingi.”