< Psaltaren 132 >

1 En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
LEUM GOD, nik kom mulkunulla David Ac ma upa nukewa el tuh mutangla.
2 han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
LEUM GOD, esam ma el tuh wulela kac, Wulela ku su el oru nu sum, God Kulana lal Jacob:
3 "Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
“Nga ac fah tia utyak nu in lohm sik, ku oan fin mwe oan kiuk,
4 jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
Nga ac fah tia mongla ku motulla,
5 förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
Nwe ke na nga orala sie acn in muta lun LEUM GOD, Sie lohm sin God Kulana lal Jacob.”
6 Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
In acn Ephrathah kut tuh lohng ke Tuptup in Wuleang, Ac kut tuh konauk in acn Jearim.
7 Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
Ac kut fahk, “Lela kut in som nu in lohm sin LEUM GOD; Lela kut in alu ye mutun tron lal.”
8 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
LEUM GOD, fahsru nu ke Tempul uh, wi Tuptup in Wuleang Su akilenyen ku lom, Ac muta we nwe tok.
9 Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
Lela mwet tol lom in oru ma suwohs pacl e nukewa; Lela mwet lom in sasa ke engan!
10 För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
Kom orala sie wulela nu sel David, mwet kulansap lom; LEUM GOD, nikmet sisla tokosra se su kom sulela.
11 HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
Kom tuh orala sie wulela ku nu sel David — Sie wulela ma kom fah tia sifil ekulla, su fahk: “Nga fah oru tuh sie sin wen nutum in tokosra, Ac el ac fah leum tukum.
12 Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
Wen nutum fin pwaye insialos nu ke wuleang luk Ac nu ke ma sap luk su nga sang nu selos, Na wen natulos ac fah oayapa eis acn sum in tokosra nwe tok.”
13 Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
LEUM GOD El sulela Zion; El lungse orala tuh in nien muta lal:
14 Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
“Pa inge nien muta luk nwe tok. Pa inge acn su nga lungse leum we.
15 Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
Nga fah akkasrupye Zion ke mwe enenu lal nukewa; Nga fah akkihpye mwet sukasrup lal ke mwe mongo.
16 Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
Nga fah akinsewowoye mwet tol lal in ma nukewa elos oru, Ac mwet lal fah on ac sasa ke engan.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
In acn se inge nga fah oru tuh sie sin fita lal David elan sie tokosra fulat; In acn se inge nga fah akloesye pacl in leum lun tokosra se su nga sulela.
18 Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."
Nga fah nokomla mwet lokoalok lal ke mwekin, A tokosrai lal fah kapkapak ac yokyokelik.”

< Psaltaren 132 >