< Psaltaren 132 >

1 En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
Cantique des montées. Souviens-toi, Yahweh, de David, de toutes ses peines!
2 han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
Il fit ce serment à Yahweh, ce vœu au Fort de Jacob:
3 "Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
« Je n’entrerai pas dans la tente où j’habite, je ne monterai pas sur le lit où je repose;
4 jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
je n’accorderai pas de sommeil à mes yeux, ni d’assoupissement à mes paupières,
5 förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
jusqu’à ce que j’aie trouvé un lieu pour Yahweh, une demeure pour le Fort de Jacob. »
6 Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
Voici, entendions-nous dire, qu’elle est à Ephrata; nous l’avons trouvée dans les champs de Jaar.
7 Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
Allons au tabernacle de Yahweh, prosternons-nous devant l’escabeau de ses pieds.
8 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
Lève-toi, Yahweh, viens au lieu de ton repos, toi et l’arche de ta majesté!
9 Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
Que tes prêtres soient revêtus de justice, et que tes fidèles poussent des cris d’allégresse!
10 För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
A cause de David, ton serviteur, ne repousse pas la face de ton Oint!
11 HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
Yahweh a juré à David la vérité, il ne s’en départira pas: « C’est du fruit de tes entrailles, que je mettrai sur ton trône.
12 Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
Si tes fils gardent mon alliance, et les préceptes que je leur enseignerai, leurs fils aussi, à tout jamais, seront assis sur ton trône. »
13 Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
Car Yahweh a choisi Sion, il l’a désirée pour sa demeure.
14 Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
« C’est le lieu de mon repos pour toujours; j’y habiterai, car je l’ai désirée.
15 Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
Je répandrai de riches bénédictions sur sa subsistance, je rassasierai de pain ses pauvres.
16 Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
Je revêtirai de salut ses prêtres, et ses fidèles pousseront des cris d’allégresse.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
Là je ferai grandir la puissance de David, je préparerai un flambeau à mon Oint.
18 Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."
Je revêtirai de honte ses ennemis, et sur son front resplendira son diadème. »

< Psaltaren 132 >