< Psaltaren 132 >
1 En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
A Song of the going up. Lord, give thought to David, and to all his troubles;
2 han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
How he made an oath to the Lord, and gave his word to the great God of Jacob, saying,
3 "Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
Truly, I will not come into my house, or go to my bed,
4 jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
I will not give sleep to my eyes, or rest to my eyeballs,
5 förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
Till I have got a place for the Lord, a resting-place for the great God of Jacob.
6 Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
We had news of it at Ephrathah: we came to it in the fields of the wood.
7 Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
Let us go into his tent; let us give worship at his feet.
8 Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
Come back, O Lord, to your resting-place; you and the ark of your strength.
9 Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
Let your priests be clothed with righteousness; and let your saints give cries of joy.
10 För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
Because of your servant David, do not give up your king.
11 HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
The Lord gave a true oath to David, which he will not take back, saying, I will give your kingdom to the fruit of your body.
12 Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
If your children keep my word, and the teachings which I will give them, their children will be rulers of your kingdom for ever.
13 Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
For the Lord's heart is on Zion, desiring it for his resting-place.
14 Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
This is my rest for ever: here will I ever be; for this is my desire.
15 Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
My blessing will be on her food; and her poor will be full of bread.
16 Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
Her priests will be clothed with salvation; and her saints will give cries of joy.
17 Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
There I will make the horn of David fertile: I have made ready a light for my king.
18 Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."
His haters will be clothed with shame; but I will make his crown shining.