Psaltaren 131

1 En vallfartssång; av David. HERRE, mitt hjärta står icke efter vad högt är, och mina ögon se ej efter vad upphöjt är, och jag umgås icke med stora ting, med ting som äro mig för svåra.

Fihirana fiakarana. Nataon’ i Davida.

2 Nej, jag har lugnat och stillat min själ; såsom ett avvant barn i sin moders famn, ja, såsom ett avvant barn, så är min själ i mig.

Fa nampionona sy nampangina ny fanahiko aho; Tahaka ny zaza efa maoty eo amin-dreniny. Dia tahaka Izany ny fanahiko ato anatiko.

3 Hoppas på HERREN, Israel, från nu och till evig tid.

Ry Isiraely ô, manantenà an’ i Jehovah Hatramin’ izao ka ho mandrakizay.