Psaltaren 131

1 En vallfartssång; av David. HERRE, mitt hjärta står icke efter vad högt är, och mina ögon se ej efter vad upphöjt är, och jag umgås icke med stora ting, med ting som äro mig för svåra.

Ra Anumzamoka navufga atahara nosuna, nagra namimiza runafagera nosue. Nagra ranra zanku'ene, nagrama osuga zankura nagesa antahintahia nosue.

2 Nej, jag har lugnat och stillat min själ; såsom ett avvant barn i sin moders famn, ja, såsom ett avvant barn, så är min själ i mig.

Osi mofavremo'ma zavima ote'noma nerera azampima akoheno maseaza hu'na, akohe'na narimpa frune nemanue. Ana zanke huno nagu'amo'enena fru huno nemane.

3 Hoppas på HERREN, Israel, från nu och till evig tid.

Tamagra Israeli vahe'mota meninteti'ma agafama huno vaniana Ra Anumzamofonte amuhara huvava huta viho.