< Psaltaren 131 >
1 En vallfartssång; av David. HERRE, mitt hjärta står icke efter vad högt är, och mina ögon se ej efter vad upphöjt är, och jag umgås icke med stora ting, med ting som äro mig för svåra.
Aw Bawipa, kak kawlung ve am oek qu nawh, ka mikdai awm am sang hy, kamah ingkaw kamah ak bau soeih ik-oeih awh am pe qunyng saw kawpoek kyi soeih khqi awh awm am paa nyng.
2 Nej, jag har lugnat och stillat min själ; såsom ett avvant barn i sin moders famn, ja, såsom ett avvant barn, så är min själ i mig.
Ka hqingnaak ve oei nyng saw awm sak poek poek nyng; naaca ing a nu suk a nawn amyihna, suk awk ak nawn naacamyihna kak khuiawh ka hqingnaak ve awm hy.
3 Hoppas på HERREN, Israel, från nu och till evig tid.
Aw Israel, tuh kawng kumqui dyna nang ngaih-unaak ce Bawipa awh ta lah.