Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

«Yuqirigha chiqish naxshisi» Chongqur yerlerdin Sanga peryad kötürimen, i Perwerdigar;

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

I Reb, awazimni anglighaysen; Qulaqliringni yélinish sadayimgha salghaysen;

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Eger Sen Yah, qebihliklerni sürüshtürüp sanisang, Emdi Reb, kim tik turalaydu?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Biraq Sende meghpiret-kechürüm bardur; Shunga Sendin eyminishke bolidu.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Perwerdigarni kütüwatimen; Jénim kütüwatidu; Uning sözige ümid baghlidim.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Tün jésekchilirining seherge bolghan teshnasidin artuq, Berheq, tün jésekchilirining seherge bolghan teshnasidin artuq, Jénim Rebke teshna bolup kütmekte.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

I Israil, Perwerdigargha ümid baghlanglar; Chünki Perwerdigarda özgermes muhebbet bardur; Uningda zor nijatliqlarmu bar;

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

U Israilni barliq qebihlikliridin bedel tölep qutquzidu.