< Psaltaren 130 >
1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
Cántico gradual. Desde lo más profundo clamo a Ti, Yahvé,
2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
Señor, oye mi voz. Estén tus oídos atentos al grito de mi súplica.
3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
Si Tú recordaras las iniquidades, oh Yah, Señor ¿quién quedaría en pie?
4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
Mas en Ti esta el perdón de los pecados, a fin de que se te venere.
5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
Espero en Yahvé, mi alma confía en su palabra. Aguardando está
6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
mi alma al Señor, más que los centinelas el alba. Más que los centinelas con la aurora
7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
cuenta Israel con Yahvé, porque en Yahvé está la misericordia, y con Él copiosa redención.
8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
Y Él mismo redimirá a Israel de todas sus iniquidades.