Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Rabbiyow, waxaan kaaga qayshaday moolalka.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Sayidow, codkayga maqal, Oo dhegahaagu ha noqdeen kuwo u digtoon Codka baryootankayga.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Rabbiyow, haddaad dembiyada u fiirsatid, Bal yaa istaagi doona, Sayidow?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Laakiinse waxaa kula jirta dembidhaafid, In adiga lagaa cabsado daraaddeed.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Waxaan sugaa Rabbiga, Naftayduna way sugtaa, oo eraygiisa ayaan rajo ku qabaa.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Naftaydu waxay Sayidka u dhawrtaa In ka sii badan sida waardiyuhu u dhawro waaga berigiisa, Haah, in ka sii badan sida waardiyuhu u dhawro waaga berigiisa.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Reer binu Israa'iilow, Rabbiga rajo ku qaba, Waayo, Rabbigu wuxuu leeyahay naxariis Iyo weliba furasho aad iyo aad u badan.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Oo wuxuu reer binu Israa'iil ka soo furan doonaa Dembiyadooda oo dhan.