< Psaltaren 130 >

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
Oluyimba nga balinnya amadaala. Ayi Mukama, nkukaabira nga nsobeddwa nnyo.
2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
Ayi Mukama, wulira eddoboozi lyange; otege amatu go eri eddoboozi ly’okwegayirira kwange.
3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
Ayi Mukama, singa otubalira obutali butuukirivu bwaffe, ani eyandiyimiridde mu maaso go?
4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
Naye osonyiwa; noolwekyo ossibwamu ekitiibwa.
5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
Nnindirira Mukama, emmeeme yange erindirira era essuubi lyange liri mu kigambo kye.
6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
Emmeeme yange erindirira Mukama; mmulindirira okusinga ng’abakuumi bwe balindirira obudde okukya; okusingira ddala ng’abakuumi bwe balindirira obudde okukya.
7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
Ayi Isirayiri, weesigenga Mukama, kubanga Mukama y’alina okwagala okutaggwaawo; era y’alina okununula okutuukiridde.
8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
Mukama y’alinunula Isirayiri n’amuggya mu byonoono bye byonna.

< Psaltaren 130 >