< Psaltaren 130 >

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
canticum graduum de profundis clamavi ad te Domine
2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
Domine exaudi vocem meam fiant aures tuae intendentes in vocem deprecationis meae
3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
si iniquitates observabis Domine Domine quis sustinebit
4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
quia apud te propitiatio est propter legem tuam sustinui te Domine sustinuit anima mea in verbum eius
5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
speravit anima mea in Domino
6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
a custodia matutina usque ad noctem speret Israhel in Domino
7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
quia apud Dominum misericordia et copiosa apud eum redemptio
8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
et ipse redimet Israhel ex omnibus iniquitatibus eius

< Psaltaren 130 >