Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Cantique des degrés.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Seigneur, écoutez ma voix. Que vos oreilles deviennent attentives à la voix de ma supplication.

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Si vous observez les iniquités, Seigneur, Seigneur, qui résistera à votre jugement?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Mais en vous est la propitiation, et à cause de votre loi, je vous ai attendu avec patience. Seigneur. Mon âme s’est soutenue par sa parole;

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

Mon âme a espéré dans le Seigneur.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Depuis la veille du matin jusqu’à la nuit, qu’Israël espère dans le Seigneur.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Parce que dans le Seigneur est la miséricorde, et en lui une abondante rédemption.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Et lui-même rachètera Israël de toutes ses iniquités.