Psaltaren 130

1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Cantique de Maaloth. O Éternel, je t'invoque des lieux profonds.

2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

Seigneur, écoute ma voix! Que tes oreilles soient attentives à la voix de mes supplications!

3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

Éternel, si tu prends garde aux iniquités, Seigneur, qui subsistera?

4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Mais le pardon se trouve auprès de toi, afin qu'on te craigne.

5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

J'ai attendu l'Éternel; mon âme l'a attendu, et j'ai eu mon espérance en sa parole.

6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Mon âme attend le Seigneur, plus que les sentinelles n'attendent le matin.

7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

Israël, attends-toi à l'Éternel, car la miséricorde est auprès de l'Éternel, et la rédemption se trouve en abondance auprès de lui.

8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

Et lui-même rachètera Israël de toutes ses iniquités.