Psaltaren 128

1 En vallfartssång. Säll är envar som fruktar HERREN och vandrar på hans vägar.

Ein song til høgtidsferderne. Sæl er kvar den som ottast Herren, som ferdast på hans vegar!

2 Ja, av dina händers arbete får du njuta frukten; säll är du, och väl dig!

Det dine hender avlar, skal du njota, sæl er du, og det gjeng deg vel.

3 Lik ett fruktsamt vinträd varder din hustru, därinne i ditt hus, lika olivtelningar dina barn, omkring ditt bord.

Kona di er som eit fruktrikt vintre inne i ditt hus; borni dine er som oljekvister kringum bordet ditt.

4 Ty se, så varder den man välsignad, som fruktar HERREN.

Sjå, soleis vert den mann velsigna, som ottast Herren.

5 HERREN välsigne dig från Sion; må du få se Jerusalems välgång i alla dina livsdagar,

Herren signe deg frå Sion! sjå med lyst på Jerusalems lukka alle dine livedagar!

6 och må du få se barn av dina barn. Frid över Israel!

Og måtte du sjå born av dine born! Fred vere yver Israel!