< Psaltaren 128 >
1 En vallfartssång. Säll är envar som fruktar HERREN och vandrar på hans vägar.
Oluyimba nga balinnya amadaala. Balina omukisa abatya Katonda; era abatambulira mu makubo ge.
2 Ja, av dina händers arbete får du njuta frukten; säll är du, och väl dig!
Olirya ebibala ebiriva mu kutegana kwo; oliweebwa emikisa era olifuna ebirungi.
3 Lik ett fruktsamt vinträd varder din hustru, därinne i ditt hus, lika olivtelningar dina barn, omkring ditt bord.
Mu nnyumba yo, mukyala wo aliba ng’omuzabbibu ogubala ennyo; abaana bo aboobulenzi baliba ng’amatabi g’emizeeyituuni nga beetoolodde emmeeza yo.
4 Ty se, så varder den man välsignad, som fruktar HERREN.
Bw’atyo bw’aweebwa emikisa omuntu atya Mukama.
5 HERREN välsigne dig från Sion; må du få se Jerusalems välgång i alla dina livsdagar,
Mukama akuwenga omukisa ng’asinziira mu Sayuuni, era olabe Yerusaalemi nga kijjudde ebirungi ennaku zonna ez’obulamu bwo.
6 och må du få se barn av dina barn. Frid över Israel!
Owangaale olabe abaana b’abaana bo! Emirembe gibeere mu Isirayiri.