< Psaltaren 127 >
1 En vallfartssång; av Salomo. Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå. Om HERREN icke bevarar staden, så vakar väktaren fåfängt.
A Song of Ascents; of Solomon. Except Jehovah build the house, They labor in vain that build it: Except Jehovah keep the city, The watchman waketh but in vain.
2 Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.
It is vain for you to rise up early, To take rest late, To eat the bread of toil; [For] so he giveth unto his beloved sleep.
3 Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.
Lo, children are a heritage of Jehovah; [And] the fruit of the womb is [his] reward.
4 Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.
As arrows in the hand of a mighty man, So are the children of youth.
5 Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.
Happy is the man that hath his quiver full of them: They shall not be put to shame, When they speak with their enemies in the gate.