Psaltaren 127

1 En vallfartssång; av Salomo. Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå. Om HERREN icke bevarar staden, så vakar väktaren fåfängt.

Gawas kung si Yahweh ang magtukod sa balay, walay kapuslanan ang paghago niadtong nagtukod niini. Gawas kung si Yahweh ang magbantay sa siyudad, walay pulos ang pagbantay sa mga magbalantay.

2 Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.

Walay pulos alang kanimo ang pagmata ug sayo, nga muoli ug dugay, o ang pagkaon sa tinapay nga hinagoan, kay si Yahweh ang naghatag alang sa iyang hinigugma samtang natulog pa (sila)

3 Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.

Tan-awa, ang mga kabataan panulondon gikan ni Yahweh, ug ang bunga nga anaa sa sabakan ganti usab gikan kaniya.

4 Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.

Sama sa mga udyong nga anaa sa kamot sa manggugubat, mao usab ang mga anak sa pagkabatan-on.

5 Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.

Pagkabulahan sa tawo kansang iyang baslayan puno niini. Dili siya mapakaulawan kung makig-atubang na siya sa iyang mga kaaway ngadto sa ganghaan.