Psaltaren 126

1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.

Pesem preizvrstna. Ko je peljal Gospod množico vjetnikov Sijonskih nazaj, bili smo kakor katerim se sanja.

2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."

Tedaj so se smeha napolnila usta naša, in jezik naš s petjem; tedaj se je reklo med narodi: Veličastne reči dela Gospod z njimi!

3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.

Veličastne reči dela Gospod z nami, veseli smo.

4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.

Pelji nazaj, Gospod, množico vjetnikov naših, kakor presilne vode v suho deželo.

5 De som så med tårar skola skörda med jubel.

Kateri so sejali sè solzami, žanjejo naj s petjem.

6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.

Kateri je pridobljeno seme noseč hodil neprestano jokaje, vrne se naj s petjem domóv noseč snope svoje.