< Psaltaren 126 >

1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.
Faarfannaa ol baʼuu. Yeroo Waaqayyo warra boojiʼamanii turan gara Xiyoonitti deebisetti, nu akka warra abjuu abjootanii taane.
2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."
Afaan keenya kolfaan, arrabni keenya immoo faarfannaa gammachuutiin guutame. Kana irratti saboota gidduutti, “Waaqayyo waan guddaa isaaniif godheera” jedhame.
3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.
Waaqayyo waan guddaa nuuf godhe; nus ni gammanne.
4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.
Yaa Waaqayyo, akkuma lagoota Negeeb, boojuu keenya nuu deebisi.
5 De som så med tårar skola skörda med jubel.
Warri imimmaaniin facaasan, faarfannaa gammachuutiin ni haammatu.
6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
Namni sanyii facaafamu baadhatee booʼaa gad baʼu, bissii isaa baadhatee faarfannaa gammachuu faarfachaa deebiʼa.

< Psaltaren 126 >