Psaltaren 126

1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.

Ein song til høgtidsferderne. Då Herren førde Sions fangar heim att, då var me som drøymande.

2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."

Då fylltest vår munn med lått, og vår tunga med fagnadrop. Då sagde dei millom heidningarne: «Store ting hev Herren gjort mot desse.»

3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.

Store ting hev Herren gjort mot oss, og me vart glade.

4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.

Herre, før du våre fangar heim att som bekkjer i Sudlandet!

5 De som så med tårar skola skörda med jubel.

Dei som sår med tåror, skal hausta med glederop.

6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.

Dei gjeng av stad og græt og ber sitt såkorn. So kjem dei att med fagnadrop og ber sine kornband.