< Psaltaren 126 >
1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.
En sang ved festreisene. Da Herren lot Sions fanger vende tilbake, var vi som drømmende;
2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."
da fyltes vår munn med latter, og vår tunge med jubel, da sa de iblandt hedningene: Store ting har Herren gjort imot disse.
3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.
Store ting har Herren gjort imot oss; vi blev glade.
4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.
Herre, la våre fanger vende tilbake likesom bekker i sydlandet!
5 De som så med tårar skola skörda med jubel.
De som sår med gråt, skal høste fryderop.
6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
De går gråtende og bærer den de strør ut; de kommer hjem fryderop og bærer sine kornbånd.