< Psaltaren 126 >
1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.
Canticum graduum. In convertendo Dominus captivitatem Sion: facti sumus sicut consolati:
2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."
Tunc repletum est gaudio os nostrum: et lingua nostra exultatione. Tunc dicent inter gentes: Magnificavit Dominus facere cum eis.
3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.
Magnificavit Dominus facere nobiscum: facti sumus lætantes.
4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.
Converte Domine captivitatem nostram, sicut torrens in Austro.
5 De som så med tårar skola skörda med jubel.
Qui seminant in lacrymis, in exultatione metent.
6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
Euntes ibant et flebant, mittentes semina sua. Venientes autem venient cum exultatione, portantes manipulos suos.