< Psaltaren 126 >
1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.
Ein Stufenlied. Als Jehova die Gefangenen Zions zurückführte, waren wir wie Träumende.
2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."
Da ward unser Mund voll Lachens, und unsere Zunge voll Jubels; da sagte man unter den Nationen: Jehova hat Großes an ihnen getan!
3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.
Jehova hat Großes an uns getan: wir waren fröhlich!
4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.
Führe unsere Gefangenen zurück, Jehova, gleich Bächen im Mittagslande!
5 De som så med tårar skola skörda med jubel.
Die mit Tränen säen, werden mit Jubel ernten.
6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
Er geht hin unter Weinen und trägt den Samen zur Aussaat; er kommt heim mit Jubel und trägt seine Garben.