< Psaltaren 126 >

1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.
When the lord brought back the captivity of Sion, we became like men comforted.
2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: "HERREN har gjort stora ting med dem."
Then was our mouth filled with gladness; and our tongue with joy. Then shall they say among the Gentiles: The Lord hath done great things for them.
3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.
The Lord hath done great things for us: we are become joyful.
4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.
Turn again our captivity, O Lord, as a stream in the south.
5 De som så med tårar skola skörda med jubel.
They that sow in tears shall reap in joy.
6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
Going they went and wept, casting their seeds. But coming they shall come with joyfulness, carrying their sheaves.

< Psaltaren 126 >