Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

Nkunga wunyimbudulu mu nzila yikuendila ku nzo Yave. Bobo bantulanga diana diawu mu Yave badi banga mongo wu Sioni, wowo wulendi nikuka ko vayi wunzingilanga mu zithangu zioso.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Banga miongo bu mizungididi Yelusalemi, buawu bobo Yave kazungididi batu bandi tona buabu nate mu zithangu zioso.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

Nkawa wu kipfumu wu batu bambimbi wulendi vuandanga ko va mbata ntoto wukubukulu batu basonga; bila nganu batu basonga bela sadila mioko miawu mu vanga mambimbi.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Vanga mamboti, a Yave, kuidi batu bamboti, kuidi bobo badi balulama mu mintima.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

Vayi bobo beti vengama mu diatila mu zinzila zivenga, Yave wela kuba lalikisa va kimosi ayi bobo bamvanganga mambimbi. Ndembama yibanga vadi Iseli.