Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

Cantique des degrés. Ceux qui ont confiance en l’Eternel seront comme la montagne de Sion, qui ne chancelle pas, inébranlable à jamais.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Jérusalem a des montagnes pour ceinture; ainsi l’Eternel entoure son peuple, maintenant et pour toujours.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

Car le sceptre de l’impiété ne se posera pas sur le patrimoine des justes, pour que les justes n’appliquent pas leurs mains au mal.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Seigneur, fais du bien aux bons, à ceux qui ont le cœur droit.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

Mais ceux qui se détournent vers des voies obliques, que l’Eternel les entraîne avec les artisans d’iniquité! Paix sur Israël!