< Psaltaren 125 >
1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.
A song for pilgrims going up to Jerusalem. Those who trust in the Lord are like Mount Zion, for it is unshakeable and endures forever.
2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.
In the same way that the mountains surround Jerusalem, the Lord surrounds his people, now and forever.
3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.
The wicked will not always rule over the land of the faithful, otherwise the faithful might also end up doing wrong.
4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.
Lord, please do good to those who do good, those who sincerely do what is right.
5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!
But as for those who turn aside to follow their own crooked ways—those the Lord will lead them away together with those who do evil. May Israel be at peace!