Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

A Song of degrees. They that confide in Jehovah are as mount Zion, which cannot be moved; it abideth for ever.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Jerusalem! — mountains are round about her, and Jehovah is round about his people, from henceforth and for evermore.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

For the sceptre of wickedness shall not rest upon the lot of the righteous; lest the righteous put forth their hands unto iniquity.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Do good, O Jehovah, unto the good, and to them that are upright in their hearts.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

But as for such as turn aside unto their crooked ways, Jehovah will lead them forth with the workers of iniquity. Peace be upon Israel!