Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

A Song of the going up. Those whose hope is in the Lord are like the mountain of Zion, which may not be moved, but keeps its place for ever.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

As the mountains are round about Jerusalem, so the Lord is round about his people, from this time and for ever.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

For the rod of sinners will not be resting on the heritage of the upright; so that the upright may not put out their hands to evil.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Do good, O Lord, to those who are good, and to those who are upright in heart.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

But as for such as are turned out of the straight way, the Lord will take them away with the workers of evil. Let peace be on Israel.