< Psaltaren 124 >

1 En vallfartssång; av David. Om HERREN icke hade varit med oss -- så säge Israel --
Canticum graduum. Nisi quia Dominus erat in nobis, dicat nunc Israel:
2 om HERREN icke hade varit med oss, när människorna reste sig upp emot oss,
nisi quia Dominus erat in nobis, Cum exurgerent homines in nos,
3 då hade de uppslukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss;
forte vivos deglutissent nos: Cum irasceretur furor eorum in nos,
4 då hade vattnen fördränkt oss, strömmen gått över vår själ;
forsitan aqua absorbuisset nos.
5 ja, då hade de gått över vår själ, de svallande vattnen.
Torrentem pertransivit anima nostra: forsitan pertransisset anima nostra aquam intolerabilem.
6 Lovad vare HERREN för att han ej gav oss till rov åt deras tänder!
Benedictus Dominus qui non dedit nos, in captionem dentibus eorum.
7 Vår själ kom undan såsom en fågel ur fågelfängarnas snara; snaran gick sönder, och vi kommo undan.
Anima nostra sicut passer erepta est de laqueo venantium: Laqueus contritus est, et nos liberati sumus.
8 Vår hjälp är i HERRENS namn, hans som har gjort himmel och jord.
Adiutorium nostrum in nomine Domini, qui fecit cælum et terram.

< Psaltaren 124 >