Psaltaren 124

1 En vallfartssång; av David. Om HERREN icke hade varit med oss -- så säge Israel --

Yon Sòm pou monte vè tanp lan. Yon Sòm David. Si se pa t SENYÈ a ki te pou nou, kite Israël di koulye a,

2 om HERREN icke hade varit med oss, när människorna reste sig upp emot oss,

Si se pa t SENYÈ a ki te pou nou, lè lezòm te leve kont nou yo,

3 då hade de uppslukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss;

Alò, yo t ap gen tan fin vale nou tou vivan, lè kòlè yo te limen kont nou an.

4 då hade vattnen fördränkt oss, strömmen gått över vår själ;

Nan lè sa a, dlo yo t ap fin anglouti nou nèt. Kouran dlo yo ta fin pase sou nanm nou.

5 ja, då hade de gått över vår själ, de svallande vattnen.

Nan lè sa a, dlo anraje yo t ap fin pase sou nanm nou.

6 Lovad vare HERREN för att han ej gav oss till rov åt deras tänder!

Beni se SENYÈ a, ki pa t livre nou pou chire nan dan yo.

7 Vår själ kom undan såsom en fågel ur fågelfängarnas snara; snaran gick sönder, och vi kommo undan.

Nanm nou gen tan fin chape tankou yon zwazo ki sòti nan pèlen a moun k ap fè lachas yo. Pèlen an fin kase e nou chape.

8 Vår hjälp är i HERRENS namn, hans som har gjort himmel och jord.

Sekou nou se nan non SENYÈ a, ki te fè syèl la ak tè a.