< Psaltaren 124 >
1 En vallfartssång; av David. Om HERREN icke hade varit med oss -- så säge Israel --
“Kung wala pa modapig si Yahweh kanato,” tugoti ang Israelita nga mosulti karon,
2 om HERREN icke hade varit med oss, när människorna reste sig upp emot oss,
“kung wala pa modapig si Yahweh kanato sa dihang ang atong mga kaaway mitungha batok kanato,
3 då hade de uppslukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss;
gilamoy na unta kita nila nga buhi sa dihang misilaob ang ilang kaligutgot kanato.
4 då hade vattnen fördränkt oss, strömmen gått över vår själ;
Gibanlas na unta kita sa tubig; nalapawan na unta kita sa baha.
5 ja, då hade de gått över vår själ, de svallande vattnen.
Nalumos na unta kita sa sulog nga tubig.”
6 Lovad vare HERREN för att han ej gav oss till rov åt deras tänder!
Dalaygon si Yahweh, nga wala mitugot nga wataswatason kita pinaagi sa ilang mga ngipon.
7 Vår själ kom undan såsom en fågel ur fågelfängarnas snara; snaran gick sönder, och vi kommo undan.
Sama kita sa mga langgam nga nakaikyas sa lit-ag sa mga mangangayam; ang lit-ag naguba, ug kita nakaikyas.
8 Vår hjälp är i HERRENS namn, hans som har gjort himmel och jord.
Ang atong panabang anaa kang Yahweh, nga maoy nagbuhat sa langit ug kalibotan.