< Psaltaren 123 >

1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.
Ein song til høgtidsferderne. Til deg lyfter eg augo mine, du som sit i himmelen.
2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.
Sjå, som augo til tenarar skodar på handi åt herrarne sine, som augo til tenestgjenta på handi åt frua si, soleis skodar våre augo upp til Herren, vår Gud, til dess han vert oss nådig.
3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.
Ver oss nådig, Herre, ver oss nådig! for me er ovleg metta med vanvyrdnad.
4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.
Ovleg metta er vår sjæl med spott ifrå dei kaute, med vanvyrdnad frå valdsmenner.

< Psaltaren 123 >