< Psaltaren 123 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.
En sang ved festreisene. Til dig løfter jeg mine øine, du som troner i himmelen!
2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.
Se, likesom tjeneres øine følger deres herrers hånd, likesom en tjenestepikes øine følger hennes frues hånd, således følger våre øine Herren vår Gud, inntil han blir oss nådig.
3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.
Vær oss nådig, Herre, vær oss nådig! For vi er rikelig mettet med forakt;
4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.
rikelig mettet er vår sjel blitt med spott fra de trygge, med forakt fra de overmodige.