< Psaltaren 123 >

1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.
Mɔzɔha. Mewu mo dzi na wò, wò ame si ƒe fiazikpui le dziƒo.
2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.
Abe ale si kluviwo kpɔa woƒe aƒetɔ ƒe asinu kple kosiviwo ƒe ŋku nɔa woƒe aƒenɔ ƒe asinu kpɔmii ene la, nenemae míele Yehowa, míaƒe Mawu la ƒe asinu kpɔmii, va se ɖe esime wòakpɔ nublanui na mí.
3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.
O! Yehowa, kpɔ nublanui na mí, O! Kpɔ míaƒe nublanui, elabena míenɔ te ɖe vlododo nu eteƒe didi.
4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.
Míetsɔ dadalawo ƒe alɔmeɖeɖe gbogboawo, eye míenɔ te ɖe ɖokuiŋudzelawo ƒe vlodoame gbogboawo nu eteƒe didi.

< Psaltaren 123 >