< Psaltaren 122 >
1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."
Cântico dos degraus, de Davi: Alegro-me com os que me dizem: Vamos à casa do SENHOR.
2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
Nossos pés estão [adentro] de tuas portas, ó Jerusalém.
3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
Jerusalém está edificada como uma cidade bem unida;
4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
Para onde as tribos sobem, as tribos do SENHOR, como testemunho de Israel, para agradecerem ao nome do SENHOR.
5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
Porque ali estão as cadeiras do julgamento; as cadeiras da casa de Davi.
6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
Orai pela paz de Jerusalém; prosperem os que te amam.
7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
Paz haja em teus muros, e prosperidade em tuas fortalezas.
8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
Por meus irmãos e amigos, assim falarei: Paz haja em ti.
9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.
Pela Casa do SENHOR nosso Deus, buscarei o bem para ti.