Psaltaren 122

1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."

Ngathokoza lapho besithi kimi: Kasiye endlini yeNkosi.

2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

Inyawo zethu zimi emasangweni akho, Jerusalema.

3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

IJerusalema yakhiwe njengomuzi ohlangeneyo ngokwawo,

4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

lapho izizwe ezenyukela khona, izizwe zeNkosi, kubufakazi bukaIsrayeli, ukuze zibonge ibizo leNkosi.

5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

Ngoba kumiswe khona izihlalo zobukhosi zesahlulelo, izihlalo zobukhosi zendlu kaDavida.

6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

Khulekelani ukuthula kweJerusalema; bazaphumelela abakuthandayo.

7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

Kakube khona ukuthula phakathi kwemiduli yakho, inhlalakahle ezigodlweni zakho.

8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

Ngenxa yabafowethu labangane bami sengizakuthi: Ukuthula kakube phakathi kwakho.

9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.

Ngenxa yendlu yeNkosi uNkulunkulu wethu ngizakudingela okuhle.